Sveriges redovisningstradition är i förändring. Den 19 juni 2012 publicerades K3 och från och med 1 januari 2014 har alla mindre företag i Sverige, enligt ÅRL:s definition, haft möjligheten att välja mellan det nya huvudregelverket, eller förenklingsregelverket K2. Tidigare forskning inom ämnet Val av redovisningsmetod har identifierat faktorer som påverkar beslutet, men enligt oss förbisett hur själva beslutsprocessen gått till..

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Fenomenet utsläppsrätter introducerades i Sverige år 2005, detta medförde ett nytt redovisningstekniskt problem för företagen att ta ställning till. IASB:s tolkningskommitté IFRIC gjorde ett uttalande IFRIC 3 ?Emission Rights? som föreskrev att utsläppsrätterna skulle klassificeras som en immateriell tillgång. Detta uttalande drogs tillbaka då en ändring i IAS 38 var nödvändig för att undvika en ?missmatch? mellan intäkt och kostnad.

Bakgrund: Pågående arbeten är ett omdebatterat område där valet av redovisningsmetod får stor inverkan på det redovisade resultatet. Det finns två metoder att tillgå; successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Beroende på val av metod ställs olika krav på t ex styrning, kalkyler och ekonomisystem. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa på hur redovisning av pågående arbeten sker såväl internt som externt i de företag vi studerar och därmed beskriva sambanden mellan extern och intern redovisning. För att erhålla en helhetsbild av pågående arbeten vill vi även studera styrningens, kalkylens och ekonomisystemets roll i ett projekt.Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats.

Den första januari 1998 trädde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjänats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar även det som intjänats före 1998 som skuld eller avsättning. Det leder oss in på uppsatsens syfte som är att kartlägga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser på skilda sätt.Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger på tanken att människor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen välfärd.

Syfte: Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige. Metod: Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens Val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens Val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

En explorativ studie har gjorts för att undersöka ett eventuellt förväntningsgap och dess effekter kring den nya rekommendationen för FoU mellan analytiker och redovisningsexperter. Det finns många tankar kring de nya redovisningsreglerna av FoU. Det väcker en diskussion kring fördelar och nackdelar med att aktivera och direkt kostnadsföra FoU-utgifter. Fou räknas som en immateriell tillgång vilket innefattar svårigheter att beräkna det framtida värdet för tillgången. De nya reglerna sägs ge en bättre matchning och bli ett rättvisare system.

Immateriella tillgångar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, är ett av de mer komplexa områdena inom redovisningsteorin. Det finns åtminstone två vedertagna tillvägagångssätt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgångsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU påverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod användes eftersom vi ville få en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgångsredovisar utgifter för FoU.

 IAS 40 allows two methods of valuation for investment properties, fair value model and cost model. The purpose of this paper is to investigate what drive property companies to disclose their investment properties at fair value. In order to understand their choice, we use accounting choice theory and the three factors this theory describes, information asymmetry, allowing opportunism and agency costs. To answer our purpose, we have from a qualitative approach performed semi-structured interviews with respondents from five of the largest listed property companies in Sweden. The results suggest that firms have chosen the method that is most effective in the valuation of investment properties.

Sustainability reporting in Sweden is a voluntary disclosure action for non-governmental companies. Since 2009 all state-owned companies must however publish a sustainability report according to GRI guidelines and with independent assurance statement. Three different sustainability reporting methods are primarily used: (1) Separate Sustainability Report, (2) Sustainability Report included in the Directors? Report, and (3) Sustainability Report forming part of the Printed Annual Report. The aim of this paper is to explore why some companies choose to publish a sustainability report and identify the motivational factors behind this decision, as well as attain an understanding for companies? choice of reporting method.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två olika pensionsplaner som används av företag, förmåns- och avgiftsbestämd. Studien ämnar undersöka om förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner skiljer sig åt från varandra i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren. Empirin visar genom en studie av årsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för användaren används redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvärderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hänsyn till uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har i parternas bokföring redovisats enligt samma principer som hyresavtal. Numera skall ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller som ett operationellt leasingavtal enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 6 (juni, 1995). Rekommendationen (RR 6) skall tillämpas för bokslut med räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 1997, men kan vara svår att tolka i olika avseenden.